Gå till innehållet

Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2020

fi sv en
Sök

Dynamiska visualiseringar av ekonomi och sysselsättning

På den här sidan kan du ta del av dynamiska visualiseringar av teman inom ekonomi och sysselsättning. I visualiseringarna presenteras de offentliga utgifternas andel i förhållande till bruttonationalprodukten i olika länder de närmaste 50 åren, övergångar inom arbetskraften 2017–2019 samt effekterna av de regionala sysselsättningsförsöken 2017–2018 på arbetslöshetsgraden. Dessutom presenteras mer detaljerade observationer från revisionerna av statens bokföringsenheter 2017–2019.


Utvecklingen av åldersrelaterade offentliga utgifter i EU-länderna

 

I figuren kan du granska hur kvoten av de sammanlagda åldersrelaterade utgifterna i förhållande till BNP utvecklas i EU-länderna, Norge och Storbritannien i olika scenarier under ett cirka 50 års perspektiv. Med åldersrelaterade utgifter avses utgifter för hälso- och sjukvård, långtidsvård, pensioner, utbildning och arbetslöshet.

Uppe till vänster i figuren kan du välja att granska uppgifter från flera länder i ett scenario (Granska efter scenario) eller uppgifter från ett land i flera scenarier (Granska efter land). Välj önskat scenario eller land i rullgardinsmenyn uppe till höger. Scenarier presenteras bland annat för en hög medellivslängd (2 år), för ett lägre födelsetal (–20 %) och för en högre sysselsättningsgrad (+2 procentenheter). Du lägger till scenarier eller länder genom att klicka på dem nertill i figuren. Klicka på nytt för att ta bort dem.

Figuren visar att de offentliga utgifternas utveckling i framtiden beror mycket på beräkningsantagandena. Bakgrundsantagandets stora inverkan på beräkningarna blir tydlig då man granskar ökningen av de åldersrelaterade utgifterna i Finland i olika scenarier. Exempelvis med antagandet att sysselsättningen bland de äldre åldersgrupperna ökar mer än i basscenariot, blir utgiftsökningen mindre än i basscenariot. Om man å andra sidan antar att exempelvis invandringen är mindre än i basscenariot, blir utgiftsökningen större jämfört med basscenariot.

De uppgifter om utvecklingen av de åldersrelaterade utgifterna som presenteras i figuren bygger på 2018 års åldranderapport (”The 2018 Ageing Report”) från EU-ländernas och kommissionens arbetsgrupp för åldrandefrågor och hållbarhet (Working Group on Ageing Populations and Sustainability, AWG). Uppgifterna har publicerats 2018 och de uppdateras vart tredje år. 

Ta del av åldranderapporten ”The 2018 Ageing Report” på Europeiska kommissionens webbplats på engelska.


Gruppen arbetslösa förändras kontinuerligt

 

I figuren kan du granska övergångarna på arbetsmarknaden jämfört med föregående kvartal. I menyn ovanför figuren kan du välja önskat kvartal under perioden 2017/1—2019/3 samt kön. Markera ett övergångsflöde genom att föra muspekaren över det. Siffrorna i figuren presenteras som en tabell under figuren.

Figuren visar att största delen av de sysselsatta var sysselsatta också under föregående kvartal. Detsamma gäller personer som står utanför arbetskraften, det vill säga andra ord studerande, hushållsarbetande, beväringar och motsvarande grupper. I dessa grupper är de kvartalsvisa övergångarna på arbetsmarknaden relativt små.

De största relativa förändringarna sågs i gruppen arbetslösa. Till exempel under fjärde kvartalet 2018 var 76 000 personer fortsatt arbetslösa, 56 000 personer blev sysselsatta och 48 000 övergick till utanför arbetskraften. I gengäld strömmade nya arbetslösa in från både sysselsatta (38 000 personer) och utanför arbetskraften (48 000 personer). Uppgifterna visar att de arbetslösa ingalunda är en statisk grupp som inte förändras över tid, utan att det sker övergång av arbetslösa till och från både sysselsatta och personer utanför arbetskraften. I en del fall pågår arbetslösheten i flera år, medan andra är arbetslösa endast i några veckor.

Figuren åskådliggör statistikuppgifter från Statistikcentralens månatliga arbetskraftsundersökning. I undersökningen sammanställs uppgifter om aktiviteten och arbetsmarknadsdeltagandet bland befolkningen i åldern 15–74 år. Statistiken över arbetskraftsflödena tas fram genom att bilda ett longitudinellt urval av urvalen från två konsekutiva kvartal. Urvalet begränsas till de svarspersoner som ingått i urvalen från vartdera kvartalet. På så sätt kan man se förändringen i en svarspersons arbetsmarknadsstatus mellan två granskningstidpunkter.


Regionala sysselsättningsförsök minskade arbetslösheten

Visualisointi – Työllisyyskokeilun vaikutus työttömyysasteeseen

På kartan har märkts ut de fem NTM-centralsområden där de 23 försökskommunerna för de regionala sysselsättningsförsöken är belägna. Försöket pågick från augusti 2017 till december 2018. Försökskommunernas gränser har märkts ut med en tjockare linje. De kommuner på NTM-centralernas område som inte har märkts ut med tjock linje deltog inte i försöket.  Använd reglaget ovanför kartan för att ange önskat tidsintervall för granskningen.

Förändringen i arbetslöshetsgraden (procentenheter) mellan start- och slutdatum av det valda intervallet anges med färger. Den negativa skalan (blå markering) anger minskning av arbetslösheten och den positiva skalan (röd markering) ökning av arbetslösheten under den valda perioden. Granskning av till exempel perioden 7/2015–12/2016, det vill säga två år före försöket, visar stor variation i hur arbetslöshetsgraden har utvecklats, med en ökning i en del kommuner och minskning i andra. Denna variation förekommer både i de blivande försökskommunerna och de övriga kommunerna på området.

Under försöksperioden, det vill säga 7/2017–12/2018, minskade arbetslöshetsgraden i de flesta kommuner. Ingen av försökskommunerna såg en ökning av arbetslöshetsgraden, i motsats till en del av de övriga kommunerna inom NTM-centralsområdena i fråga.

Kartan baserar sig på arbetslöshetssiffrorna per kommun från Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsregister. Siffrorna finns i avsnittet Arbetsmarknaden i Statistikcentralens öppna statistikdatabas StatFin.


Revisionsobservationer 2017–2019

Visualisointi – Tilintarkastuskertomus visualisoituna: huomautukset

I figuren kan du granska Statens revisionsverks observationer vid redovisningsrevisionerna 2017–2019. Uppgifterna i figuren utgår från bokföringsenheternas revisionsberättelser och anger om

  1. boksluten innehåller riktiga och tillräckliga uppgifter
  2. bokföringsenheterna har fungerande intern kontroll
  3. bokföringsenheterna har iakttagit budgeten
  4. bokföringsenheten har ålagts att redogöra för vilka åtgärder den har vidtagit efter att tilldelats en anmärkning.

Du kan se i figuren vilka bokföringsenheter tilldelats anmärkningar på ovan nämnda områden (Visa anmärkningar). Klicka på bokföringsenhetens namn för att se orsaken till anmärkningen.

Antalet anmärkningar har minskat något de senaste tre åren, så att

  • 21 bokföringsenheter tilldelades anmärkning 2017
  • 16 bokföringsenheter tilldelades anmärkning 2018
  • 15 bokföringsenheter tilldelades anmärkning 2019.

Hur många bokföringsenheter som granskas per år kan variera; de senaste åren har antalet varit strax över 60. Det innebär att var fjärde bokföringsenhet prickades 2018–2019 och var tredje bokföringsenhet gavs anmärkning 2017.

Åtta bokföringsenheter har fått en anmärkning varje år under åtminstone de tre senaste åren.

Vid redovisningsrevisionen 2019 tilldelades fler än en anmärkning till

  • Migrationsverket
  • Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
  • Utbildningsstyrelsen
  • Transport- och kommunikationsverket
  • Trafikledsverket
  • Utvecklings- och förvaltningscentret för Närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Gällande 2019 ålade Statens revisionsverk två bokföringsenheter att meddela revisionsverket vilka åtgärder de hade vidtagit för att åtgärda de brister som lett till en anmärkning.

Trafikledsverket skulle redogöra för hur det ska åtgärda de brister som anknyter till hanteringen av de ofullbordade tillgångar som överförs till Traffic Management Finland Group, ordnandet av projektnyskiftet samt uppgifterna i och organiseringen av bokföringsverifikaten.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning skulle redogöra för hur det avser att åtgärda bristerna i den interna kontrollen av de centraliserade ekonomi- och personalförvaltningsuppgifterna.

Visualiseringarnas tillgänglighet

På den här sidan kan du ta del av de dynamiska visualiseringarna i ett tillgängligt format som texter. Huvudpunkterna i varje visualisering beskrivs genom att först berätta vad som visas i visualiseringen. Sedan görs en sammanfattning av det viktigaste innehållet i visualiseringen. Som sist redogörs för bakgrunden till de uppgifter som visas i visualiseringen. Beskrivningarna av visualiseringarna åskådliggör det väsentliga innehållet. Det innebär att varje detalj i visualiseringarna inte tas upp i beskrivningen, utan avsikten är att ge en sammanfattning.

Ladda ner årsberättelsen (pdf)