Gå till innehållet

Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2020

fi sv en
Sök

Exakt information om metodernas effekter är nödvändig för hantering av sysselsättningen

Staten kan stödja arbetsmarknaden med effektiva sysselsättningspolitiska medel, som lönesubventioner eller ungdomsverkstäder. Regeringen ska utreda effektiviteten av nya metoder med välunderbyggda forskningsupplägg. Myndigheterna ska fördjupa sitt samarbete för att bättre kunna svara på olika kundgruppers behov. All service kan inte skötas som självbetjäning på nätet. De kunder som anlitar flera olika tjänster har störst nytta av fysiska möten.


Ett av de centrala målen i de senaste regeringsprogrammen har varit att främja sysselsättningen. Att öka den proportionerliga andelen av sysselsatta i befolkningen har ansetts vara viktigt för att trygga människornas utkomst och välfärdstjänster samt minska hållbarhetsunderskottet. Den statliga skuldsättningen har ökat trots den svaga högkonjunkturen de senaste åren och försörjningskvoten försämras hela tiden i takt med att befolkningen åldras.

Statsminister Sanna Marins regering ställde ursprungligen som sitt mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent och sänka arbetslöshetsgraden till 4,8 procent. Coronavirusepidemin 2020 har medfört en ökning av permitteringar och arbetslöshet, varigenom måluppfyllelsen drar ut på tiden.

Sysselsättningsgraden gör ingen åtskillnad mellan deltids- och heltidsarbete

Sysselsättningsgraden anger den relativa andelen sysselsatta i befolkningen i åldrarna 15–64 år. Siffran baserar sig på Statistikcentralens månatliga arbetskraftsundersökning. Personer som utfört minst en timmes avlönat arbete under en mätvecka räknas i undersökningen som sysselsatta.

Sysselsättningsgraden räcker inte i sig som indikator på huruvida sysselsättningspolitiken är lyckad. Om största delen av de nya arbetstillfällena är tillfälliga eller deltidsanställningar på några timmar per vecka, är deras positiva effekt på skatteinkomsterna liten jämfört med heltidslönearbete.

Anställningarnas typ påverkar också skatteinkomsterna.

Det vore bra att ta fram en helhetsbild av sysselsättningsåtgärderna och deras effekter på de offentliga finanserna. Detta skulle ge mer heltäckande information för beredningen av åtgärder. Analyserna bör också ta fasta på individperspektivet; även tillfälligt arbete kan ha en positiv inverkan på välbefinnandet och förebygga social utslagning.

Visualisering: Gruppen arbetslösa förändras kontinuerligt

I visualiseringen kan du granska övergångarna på arbetsmarknaden jämfört med föregående kvartal. I rullgardinsmenyn ovanför visualiseringen kan du välja önskat kvartal (under perioden 2017/1—2019/3) samt kön. Du kan markera ett övergångsflöde genom att föra muspekaren över det. Siffervärdena enligt det filter som du använt visas i en tabell under visualiseringen.

 

Subventionerat arbete i företag förbättrar möjligheterna att få jobb

Staten har begränsade möjligheter att skapa nya fasta arbetstillfällen. Däremot kan den göra det lättare för arbetslösa arbetssökande att hitta jobb på den öppna arbetsmarknaden med hjälp av till exempel lönesubventioner.  

Statens lönesubventioner till arbetsgivare anses vara en i viss mån effektiv åtgärd. Enligt inhemska utredningar ökar subventionerat arbete i ett privatföretag sannolikheten för att hitta jobb efter subventionsperioden. Däremot har det inte konstaterats att lönesubventioner inom den offentliga sektorn skulle förbättra möjligheterna att få anställning senare. Åren 2015–2019 minskade lönesubventionerna inom den privata sektorn samtidigt som användningen av lönesubventioner ökade i kommunerna.

Minskning av långtidsarbetslösheten kräver långsiktighet och väl upplagda försök

Personer som länge varit arbetslösa har ofta en lång väg att vandra till den öppna arbetsmarknaden och en del av dem får trots stödåtgärder sannolikt inte jobb. Många långtidsarbetslösa behöver utöver arbets- och näringstjänster även social- och hälsovårdstjänster och utkomststöd.

I regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering ingick regionala sysselsättningsförsök där kommunerna åtog sig att sysselsätta långtidsarbetslösa på sitt område. I försöket som genomfördes 2017–2018 deltog 23 kommuner. Försöket finansierades genom omfördelning av befintliga resurser. 

Visualisering: Regionala sysselsättningsförsök minskade arbetslösheten

På kartan har märkts ut de fem NTM-centralsområden där försökskommunerna för de regionala sysselsättningsförsöken är belägna. Försökskommunernas gränser har märkts ut med en tjockare linje. De kommuner på NTM-centralernas område som inte har märkts ut med tjock linje deltog inte i försöket. Använd reglaget ovanför kartan för att ställa in det tidsintervall som du vill granska.

Visualisointi – Työllisyyskokeilun vaikutus työttömyysasteeseen

Långtidsarbetslösheten minskade och arbetslöshetsgraden sjönk under försöket i de deltagande kommunerna (figur 1). Försöket kan visserligen anses ha minskat den registrerade arbetslösheten, men det är oklart hur många som hittade sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden respektive genom arbets- och näringstjänsternas aktivåtgärder.

Den registrerade arbetslösheten minskade i de kommuner som deltog i sysselsättningsförsöket.

Åtgärdsreformer och försök är frekventa inom sysselsättningspolitiken. Under innevarande regeringsperiod genomförs kommunala sysselsättningsförsök. Sysselsättningsförsöken ska vara väl upplagda, utfallen av försöken ska följas upp systematiskt och konsekvensbedömningarna ska vara gedigna och jämförbara. Dessutom ska det säkerställas att resultaten av utvärderingarna utnyttjas vid utvecklingen av åtgärderna.

Fördjupat samarbete mellan myndigheterna efterlyses

Den nationella offentliga finansieringen till Europeiska socialfondens insatser (ESF) har uppgått till cirka 70 miljoner euro per år under programperioden 2014–2020. Staten står för 75 procent av detta belopp och kommunerna för resten. Utifrån programdokumentet som antagits av EU ska finansieringen anvisas till att avhjälpa situationen för personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden och personer som löper risk för social marginalisering.

Sambandet mellan målen för ESF-insatserna och den nationella sysselsättningspolitiken ska stärkas.

Trots detta var största delen av deltagarna i ESF-insatserna sysselsatta och studerande, och endast ungefär var fjärde var arbetslös. Deltagarna har även på många andra sätt varit i en bättre ställning jämfört med arbetslösa i genomsnitt. Därmed har det inte varit möjligt att avgöra vilken effekt deltagandet har haft på anställning och inkomster.

Arbets- och näringsministeriet bör därför säkerställa att ESF-projektfinansieringen bättre riktas in på de viktigaste målgrupperna. Ministeriet bör också tydligare ange målet för ESF-insatserna och deras relation till den nationella sysselsättningspolitiken.

Det hävdas att det är svårt att hitta arbetslösa deltagare för ESF-insatserna. Uppenbarligen brister samarbetet på denna punkt mellan NTM-centralerna, som beviljar projektfinansiering, och arbets- och näringsbyråerna, som administrerar arbetslösa arbetssökande.

Det behövs också mer samarbete mellan staten och kommunerna. I regeringens förslag till överföring av det grundläggande utkomststödet till FPA togs inte tillräckligt mycket hänsyn till att i kommunerna säkerställa bevarandet av sambandet mellan socialarbete och ekonomiskt stöd speciellt för utsatta klienter. I lagberedningen saknades också en bedömning av hur lagändringen påverkar kommunernas utgifter för kompletterande och förebyggande utkomststöd eller exempelvis arbets- och näringsbyråernas verksamhet.

Statsrådet bör i samband med översynen av den sociala tryggheten säkerställa att förmånerna och tjänsterna samordnas så att lagen kan genomföras smidigt ur både myndigheternas och klientgruppernas perspektiv.

Servicen för unga ska samlas till en kontaktpunkt enligt behov

Ungdomsverkstäder hjälper ungdomar att ta sig igenom studier och arbetslivet. I verkstäderna kan de pröva på olika yrken, överväga vilka branscher som är intressanta och delta i rehabilitering. Verkstadsträning ökar betydligt ungdomarnas studieaktivitet och uppmuntrar dem att ta examen på andra stadiet och gå vidare till fortsatta studier.

Undervisnings- och kulturministeriet bör fortsätta utvecklingen av ungdomsverkstäderna så att verksamheten ännu tydligare stödjer studier och examina på andra stadiet för under 20-åringar och unga med endast grundläggande utbildning. Ministeriet bör också anvisa statsunderstöden tydligare till verkstäderna enligt behovet i regionerna.

Ungdomsverkstäder är en satsning på studier och slutförande av studier.

Lågtröskeltjänsten Navigatorn tillhandahåller ungdomarna stöd för till exempel studier, sysselsättning och välbefinnande. I bästa fall bidrar Navigatorverksamheten på lång sikt till ungdomssysselsättningen.

Att samla flera tjänster under ett tak är ofta en fungerande lösning eftersom i synnerhet ungdomar kan ha svårt att uppfatta vilka instanser som tillhandahåller olika tjänster. Många ungdomar saknar också en vuxen som tar sig tid att lyssna och ge råd i olika problemsituationer och övergångsskeden i livet.

Personlig service kan inte alltid ersättas med e-tjänster

Allt fler av statens arbetskrafts- och förmånstjänster har digitaliserats de senaste åren. Arbetslösa och förmånssökande ska registrera sig för tjänster på nätet, söka lediga anställningar på olika söktjänster och ansöka om förmåner på elektroniska plattformar. Samtidigt har hanteringen av självbetjäning och elektroniska servicekanaler blivit allt viktigare.

Arbets- och näringsministeriets framtidsvision i början av 2010-talet var virtuella arbets- och näringsbyråer, och reformen av arbets- och näringstjänsterna år 2013 utgick i stor utsträckning på att öka användningen av elektroniska och andra serviceplattformar. Avsikten var att koncentrera den personliga servicen, som kräver mest personresurser, till de mest behövande. Samtidigt drogs arbets- och näringsbyråer in speciellt i glest befolkade regioner.

Personlig service kan ändå inte alltid ersättas. I de kommuner där arbets- och näringsbyrån lades ner blev den genomsnittliga arbetslöshetstiden längre. Alla klienter klarar inte av att själv ta initiativ och självständigt söka jobb eller de behöver mer ingående personlig rådgivning och handledning.

Långtidsarbetslösa behöver också ofta utkomststöd som numera ska ansökas på nätet. Att ansöka om grundläggande utkomststöd är behäftat med liknande problem som digitaliseringen av arbetskraftstjänsterna, nämligen att en del av klienterna inte kan ta del av elektroniska tjänster.

Tilläggsuppgifter

Ville Vehkasalo
Ledande effektivitetsrevisor
Ladda ner årsberättelsen (pdf)