Gå till innehållet

Statens revisionsverks årsberättelse till riksdagen 2020

fi sv en
Sök

Revisionsverket tar fram information för framtida behov

Coronaviruspandemin som startade i början av 2020 har haft en enorm inverkan på både den globala och den nationella omvärlden. Vi på revisionsverket har genom vår verksamhet bidragit till statsförvalt-ningens förmåga att handla lägligt och effektivt. Vi har arbetat för att säkerställa riksdagens tillgång till information under de exceptionella omständigheterna och proaktivt tagit fram information som stöd för beslutsfattandet. Vi har tagit fram nya produkter som gestaltar revisionsinformation för intressenterna, samtidigt som vi har infört smidigare och mer kundorienterade verksamhetsmodeller. Vi har fungerande arrangemang för revisions- och tillsynsverksamheten även i undantagsförhållanden.


Vårt mål för revisionsverksamheten är samhällspåverkan. Vi vill bidra till att statsfinanserna sköts effektivare samt stärka tilliten till beslutsunderlaget och till att statsförvaltningen arbetar på ett öppet, effektivt och hållbart sätt. I revisionsarbetet tar vi hänsyn till olika intressenters förväntningar och till de risker och förändringar som vi ser i revisionsmiljön. Genom en kontinuerlig dialog med intressenterna vill vi bli bättre på att med revisionsinformation stödja utvecklingen inom den offentliga sektorn.

Statsfinanserna sköts effektivare genom en dialog kring revisions- och tillsynsinformation

Vi bedömer kontinuerligt utsikterna och riskerna för de offentliga finanserna, vilka nu på ett påtagligt sätt påverkas av pandemin med coronaviruset och de därav följande undantagsförhållandena. Eftersom ekonomin backar under dylika omständigheter och blir föremål för finanspolitiska åtgärder har vi bevakat den offentliga debatten extra noga. I maj lämnade den finanspolitiska övervakningen en bedömning av hur situationen hanterats och av planen för de offentliga finanserna. Dessutom publicerade vi i våras en serie blogginlägg om coronavirusets konsekvenser för ekonomin. I inläggen ingick bland annat analyser av regeringens finanspolitiska åtgärder och tidpunkterna för dem samt utsikterna för utvecklingen av finanspolitiska regler. Vi har också tagit hänsyn till undantagsförhållandena i de pågående revisionerna och i inriktningen av kommande revisioner.

Revisionsverkets riskanalys är ett mångsidigt riskhanteringsverktyg.

Vi har upprättat en riskanalys som stöd för revisionsplaneringen. I riskanalysen har vi identifierat faktorer som enligt vår bedömning kommer att vara av betydelse för statshushållningen och en hållbar statsekonomi. De påtagligaste riskerna för statshushållningen är enligt vår uppfattning automatiserade ekonomiprocesser, utlagda verksamheter och resultatstyrningssystemets funktion. Betydande risker för statsekonomin anknyter till behov av beskattningsändringar, kompetensutveckling och kompetenshållande samt beslutsfähighet. Vi har tecknat de statsfinansiella riskerna med stöd av framtidsbilden från Statsrådets kansli. Riskanalysen är vår vägledning för omvärldsbevakningen och valet av revisionsteman. Dessutom kan riskanalysen stödja våra kunders riskhanteringsarbete.

Utifrån revisions- och tillsynsinformationen för vi en dialog med riksdagen, statsrådet och den verkställande förvaltningen. Dialogen har en utvecklande och framåtblickande infallsvinkel och fokus på effektivitet i skötseln av statsfinanserna samt betydande gynnsamma eller ogynnsamma faktorer. Vi för en dialog i samband med revisionsprocessen samt på expertmöten, i arbetsgrupper och andra möten och evenemang med intressenter.

Utöver revisions- och tillsynsberättelser och blogginlägg har vi publicerat revisionsverkets översikter avsedda som beslutsstöd för riksdagen och statsförvaltningen. I översikterna behandlar vi samhällsfrågor som ingår i riktlinjerna i regeringsprogrammet eller är på annat sätt aktuella i ljuset av information från revisionerna och från intressenter. Fokus i inläggen ligger på statens ekonomi och riskerna för den. Våra intressenter har berömt översikterna speciellt för att de innehåller mångsidig och aktuell information i sammanfattad form. Under årsberättelseperioden publicerade vi sammanlagt tre översikter.

För att revisionerna ska ha någon effekt ska de ge en helhetsbild av den offentliga förvaltningens tillstånd via lämpliga kanaler. En påverkansform är utlåtanden och samråd. Under rapportperioden gav vi 14 expertutlåtanden till riksdagsutskott och 15 utlåtanden till ministerier vid beredning av regeringspropositioner, eller till andra förvaltningsorgan. Revisionsverkets experter hördes av fem utskott sammanlagt 14 gånger.

Utifrån den respons som vi systematiskt inhämtat samt intressentenkäten 2019 anser revisionsobjekten att de haft nytta av vårt revisionsarbete. Intressenterna anser att vi tillhandahåller dem relevant information som de kan använda som underlag för att utveckla sin verksamhet. Enligt intressenterna fungerar samarbetet med revisorerna väl. Intressenterna är också nöjda med vår etiska, hållbara och effektiva verksamhet samt servicekvaliteten och interaktionen.

Ett proaktivt revisionsperspektiv ger gedigen information som beslutsunderlag.

Intressenterna uppskattar vårt mer framåtblickande och konsultativa tillvägagångssätt. Ett exempel på vår utvecklande och proaktiva inställning är den revision som slutfördes under berättelseperioden av överföringen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA, som skedde i början av 2017. I revisionen granskar vi lagberedningen och lagförändringens konsekvenser för utkomststödet som helhet och för de myndigheter som arbetar i kontakt med förmånsklienterna. Regeringen bereder för närvarande en översyn av det sociala trygghetssystemet där den kan dra nytta av revisionsinformationen om den tidigare lagberedningen och dess konsekvenser.

Bra revisionsarbete stärker tilliten till beslutsunderlaget

Med vårt oberoende revisionsarbete säkerställer vi att statens medel används på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med lagstiftningen och budgeten. Under rapportperioden genomförde vi 113 revisioner eller granskningar, inklusive 65 redovisningsrevisioner, 12 effektivitetsrevisioner, 2 laglighetsgranskningar, 3 granskningar av finanspolitiken och 31 granskningar av partifinansieringen. Dessutom utövade vi tillsyn av finanspolitiken och valfinansieringen och publicerade lagstadgade tillsynsrapporter om dessa.

Under årsberättelseperioden granskade vi på vilket sätt livscykelkostnaderna för försvarsmaktens strategiska prestandaprojekt har beaktats vid projektberedningen och i beslutsmodellen. Därigenom säkerställer vi att förvaltningen och riksdagen har tillgång till relevant information om kostnadseffekterna då de fattar beslut om anskaffningen av HX-jaktplanen.

Dessutom övervakar vi med uppföljningar om förvaltningen har verkställt våra rekommendationer. Vi genomför uppföljningarna i genomsnitt två år efter revisionen. Förvaltningen har inkorporerat våra ställningstaganden väl i utvecklingen av sin verksamhet. Under rapportperioden verkställdes 82 procent av våra rekommendationer helt eller delvis.

Vi har gjort genomgripande ändringar i genomförandet av redovisningsrevisioner och tagit hänsyn till synpunkter från dem som använder revisionsrönen. Vårt mål är att genom redovisningsrevisionerna ta fram mer heltäckande och koncentrerad information även ur kundernas synpunkt. Med redovisningsrevisionerna säkerställer vi även framöver att beslutsunderlagen bygger på korrekta uppgifter och levererar värdefull information om statens budgetekonomi för beslutsfattarna.

Vi kan tillhandahålla beslutsfattarna heltäckande faktapaket genom övergripande revisioner där vi kombinerar upplägg, material och metoder från laglighetsgranskningar, effektivitetsgranskningar och granskningar av finanspolitiken. Sådana granskningar under rapportperioden var Genomförande av gemensam upphandling och Aktiebolag som organiseringsform för verksamheter i statsförvaltningen.

Tillsynen över parti- och valfinansieringen har förbättrat insynen i finansieringen

Vi granskar årligen både partifinansieringen och statsunderstödet till partierna, det vill säga partistödet. Partierna iakttar vanligen finansieringsbestämmelserna väl. Vid granskningarna av småpartierna upptäckte vi dock denna gång flera prestationer som inte redovisats på lagstadgat sätt. Dessutom upptäckte vi fall där det lagstadgade årliga maximibeloppet för bidraget hade överskridits. Efter granskningarna har partier redovisat uppgifter som saknats till registret för redovisningarna. Det har gjort partifinansieringen mer transparent.

Vår uppgift är att utvärdera utfärdandet och genomförandet av de finanspolitiska reglerna. Vi övervakade och utvärderade upprättandet och genomförandet av planen för de offentliga finanserna, efterlevnaden av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt samt EU-reglernas lämplighet för Finland. Dessutom övervakade och utvärderade vi efterlevnaden av det medelfristiga målet för de offentliga finanserna inklusive den tillhörande korrigeringsmekanismen, realismen i de makroprognoser som ligger till grund för finanspolitiken samt tillförlitligheten i prognoserna om makroekonomin och de offentliga finanserna. Vi rapporterar om resultaten av övervakningen av finanspolitiken två gånger om året. Sedan 2017 utför vi även regelbundet utvärderingar av prognoserna i efterhand med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna. Statsrådet ska följa revisionsverkets offentliga ställningstaganden eller offentligt redogöra för varför det inte följer dem.

Perspektivet på statsfinanserna är allt mer fenomenbaserat. Hållbar utveckling har sedan 2018 inkluderats som ett genomgående tema på alla förvaltningsområden i statsbudgeten. Därtill har introducerats nya teman som genusbudgetering, välfärdsbudgetering och barnbudgetering. Revisionsverket har startat ett projekt för utredning av ramvillkoren och bästa praxis för fenomenbaserad budgetering både i Finland och utomlands. Projektet ska ge resultat under 2020. Vårt mål är att stärka faktaunderlaget och ge verktyg för statsförvaltningen och riksdagen när regeringen fortsätter utvecklingen av fenomenbaserad budgetering.

Tilliten till en hållbar, effektiv och hållbar statsförvaltning byggs upp genom samarbete

Vi bidrar till att skattebetalarna och de internationella aktörer som samverkar med det finländska samhället litar på den finska statsförvaltningens förmåga att agera öppet, effektivt och ekonomiskt hållbart. Samarbete och informationsspridning stärker tilliten. I november 2019 ordnade vi i samarbete med Statistikcentralen ett seminarium där internationella revisions- och statistikorgan diskuterade vilken betydelse tillförlitlig information har för styrningen och tillsynen av de offentliga finanserna. Myndigheterna konstaterade att deras gemensamma mål är att säkerställa och främja tillförlitligheten i såväl redovisningen av och statistiken över de offentliga finanserna som de ekonomiprognoser som bygger på dem, så att de kan användas som underlag för en rationell och hållbar finanspolitik.

I december 2019 ordnade vi evenemanget VTV Nyt! Staten som koncernens moderbolag om betydelsen av statens koncernrapportering. Många länder, som Sverige och Estland, har redan infört koncernrapportering på statsnivå. Även i Finland kan sammanläggning av ekonomin och verksamheten vara en fungerande lösning. En bättre helhetsbild skulle bidra till hanteringen av statskoncernen och motverka att till exempel de interna transaktionerna mellan specialuppgiftsbolagen och staten hamnar i redovisningsskugga.

I februari 2020 ordnade vi i samarbete med riksdagens revisionsutskott ett seminarium om hållbarhetsrapportering. Eva Lindström, ledamot av Europeiska revisionsrätten, presenterade revisionsrättens färska översikt av EU:s hållbarhetsredovisning. Enligt henne saknar EU en övergripande hållbarhetsstrategi som anger EU:s hållbarhetsmål för 2030. Enligt Lindström spelar revisorerna en viktig roll i att bevaka och främja målen för hållbar utveckling genom att de verifierar riktigheten hos de redovisade uppgifterna

Genom att vara aktiva gentemot våra intressenter vill vi främja aktualitetsdebatten och sammanföra intressenter för att diskutera revisionsteman. Ett exempel är vår intressentrapport om digitaliseringen av lärandemiljöer med vilken vi vill påskynda genomförandet av rekommendationerna inom förvaltningen och intressenterna.

Våra experter har medverkat i olika nätverk och arbetsgrupper samt i flera internationella grupper för utveckling av metoderna och normerna för revisioner. Under rapportperioden har vi främjat utvecklingen inom förvaltningen i till exempel arbetsgruppen som utreder behoven att utveckla vallagen, partilagen och valfinansieringslagen, delegationen för intern kontroll och riskhantering, arbetsgruppen för utveckling av metoderna och innehållet i statens ram- och budgetplanering, arbetsgruppen för den nationella beredningen av europeiska redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (EPSAS), projekten för utredning av resultatstyrningen och den övergripande styrningen inom den offentliga förvaltningen samt ledningsgruppen för digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen (VAHTI). Sedan början av 2020 är vi ordförande för miljörevisionsgruppen i revisionsorganens globala paraplyorganisation INTOSAI. Under ordförandeskapet fokuserar vi på att främja revisioner av plastavfall, hållbara transporter och klimatfinansiering.

Kärnan i vår strategi som vi förnyade under föregående rapportperiod utgörs av förnyelse och kompetensutveckling. Vi satsar på kompetensutveckling genom att möjliggöra individuella utvecklingsvägar genom utbildning, coachning, personalrotation, tjänstledighetsarrangemang och mångsidiga möjligheter till kompetenspåbyggnad i arbetet. Vi har regelbundna utvecklingssamtal och lägger upp individuella utvecklingsplaner för varje medarbetare. På så sätt säkerställer vi att varje medarbetare kan utveckla sin kompetens enligt vårt arbetsfält.

Mer information om Statens revisionsverks verksamhet under årsberättelseperioden

I länken nedan finns en pdf-fil med information om Statens revisionsverks publicerade revisioner från september 2018 till augusti 2019.

Publikationer om granskningar 9/2018–8/2019

Redovisningsrevisionsberättelserna finns endast på finska, förutom Statens ämbetsverk på Åland. Också uppföljningsrapporter finns endast på finska.

Tilläggsuppgifter

Jenni Leppälahti
Planeringschef
Ladda ner årsberättelsen (pdf)